Ibland när livet känns jobbigt, kan man vilja att bara springa ifrån allt.

Att packa ihop sina saker och lämna det jobbiga kvar.

Springa ifrån alla svårigheter och all ilska.

Allt det verkar så lätt.

Att bara ignorera det som hänt.

Men sanningen kommer alltid komma efter dig.

Du kan inte förneka det som hänt.

Folk kommer alltid leta efter dig och du kommer inte klara dig själv särskilt länge.

Samvetet kommer att kalla dig tillbaka till ditt förra liv.

Levet utformat av en stor lögn.

Då finns det bara en sak att göra.

Att låta bli.

Låta bli att springa ifrån det jobbiga.

Låta bli att undvika alla svåra stunder.

Låt bli.

Snälla lämna mig inte.

Lämna mig inte ensam i det oändliga mörkret.

Ett mörker som aldrig tar slut och inte ens släpper in en gnutta ljus.

Det är alldeles för mörkt utan dig.

Du är ljuset i mitt liv.

Syret jag andas.

Utan dig famlar jag runt i ett kolsvart rum utan ren luft att andas.

Min värld är mörk utan dig.

Mitt liv tar slut om inte du är här.

Så snälla, stanna hos mig.